Jag blev så glad över att de två fasanherrarna hittat tillbaka till vårt fågelbord, vi har inte sett dem på hela vintern och trodde de var i någons gryta. Men så idag när jag såg ut så var de där och kalasade på frön.
Jag har nog aldrig skottat så här mycket i hela mitt liv, vilket inte är så länge i och för sig för jag är ju ganska ung än. Iallafall dessa två redskap har varit ovärderliga om man nu inte som grannen har en stor traktor att skotta gården och vägen med. Det blir så härliga vallar precis vid infarten som man måste ta tag i för att man överhuvudtaget ska kunna ta sig till civilisationen. Trött på snön jag, nääää. låt det bara vräka ner det är ju så fiiiint.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar