Stackars mig

Min man var på Ramstein i Malmö igår och lämnade mig ensam hemma i ett dygn, herregud mitt liv gick i spillror direkt. Min pappa fick ringa och väcka mig i morse sen drog stressen igång med att katten önskar (läs kräver) kokt fisk, hönsen en skål med sallad och överblivna makaroner, duscha, den lilla kycklingen ska ha mat och vatten , stryka, äta frukost och jag kan inte ens koka kaffe längre det smakade riktigt illa och inte hann jag läsa någon tidning. När jag väl kom till jobbet hade jag väl glömt både passerkort och mobilen. Jag är tydligen fullkomligt okapabel att sköta mig själv eller ovan låter bättre, hur kan det ha gått så långt utan att jag märkt något. Jag kan inte med ord beskriva glädjen över att Mikael kommer hem idag.