Bilder är väldigt viktigt om man ska synas så vi byggde oss en fotohörna nere i källaren, där har vi ganska gott om plats. Drog på 400 watts lamporna och ställde dit lite minnepinnar och gick väl sen loss med kameran.
Man hör alltid om kosläpp, sker varje vår där hjorder av människor åker ut på landet för att se ystra kor som skuttar av glädje efter att stått inne hela vintern. Så har jag det varje morgon fast som hönssläpp istället. Det köas varje morgon vid luckan.
De fullkomligen kastar sig ut .
Kan det vara en affärsidé att annonsera om hönssläpp och sälja kaffe och ägg kanske kan man till och med sälja hönspop i en liten påse med instruktionen, att lösas upp i en hink vatten och vattna tomaterna med.
Då behöver man inte begränsa sig till en gång om året utan kan hålla evenemang varje vecka kanske. Risken med detta projekt är ju alla divalater som kommer fram, egen loge, måste anställa en stylist, specialmat och dryck. ja ni hör ju, det kan stiga dem åt huvudet.
I dag har vi satt upp en ny tapet i köket. Det blir inte mer 70-tal än så här, vi fick ett helt nytt kök!
Det har redan gått tre veckor sedan vi satte upp utställningen. Helt galet vad tiden rusar fram. Men imorgon plockar vi ner allt och tar det med oss hem igen. Det är nu det stora arbetet börjar, vi har byggt oss en fotohörna med vit målat slitet trägolv. Där vi kan fotografera våra egna alster. Det ska bli riktigt spännande,vi har nämligen anlitat två proffs för fotograferingen. Sen har vi tagit kontakt med en webdesigner som ska göra en hemsida åt Holzdesign. Mycket roligt pågång med andra ord.
En doft av nybakat bröd mötte mig när jag klev innanför dörren idag, och det var ett brytbröd med oliver. Så vackert och som smakade fantastisk gott med bara lite smör. En riktigt god känsla att komma hem till.
Det står alltid en surdeg och puttrar i vårt kylskåp, den har nu stått där så länge att vi har blivit du med varandra. Har den sen nyligen blivit matad kan den vara en fara för den som öppnar kylen. Nästan som att ha en ilsken vakthund fast i kylen.
Idag har solen trängt undan ytterligare lite mer snö, och de snöytor som ligger kvar är stenhårda och liknar mer glaciärer. Denna härliga söndag har jag plockat in björkris och hittat vår första snödroppe som växer alldeles intill huset. Det väntar oss varmare tider så håll ut.
När jag var ung, ja herregud. Iallafall då var för mig Bokrean något riktigt stort. Man planerade för att lönen skulle räcka för de böcker man hade bockat för i reklambladet redan vid jul och man räknade även med det impulsköp man kunde tänkas göra och gjorde. Bokhandeln öppnade vid midnatt och stängde kl 02:00 för att öppna kl 06:00 igen. Halv tolv stod man och köade för att komma in tillsammans med ganska många andra skulle säga ett femtital personer var vi nog. Och om man då på natten handlade böcker för mer än 500:- vilket inte var ett problem, problemet bestod mer av att få hem bokberget. Men då fick man en biljett till en räkmacka och pilsner på krogen som låg vägg i vägg med bokhandeln. Nu undrar säker många hur gammal är hon egentligen, det hon beskriver hände väl på 30-talet. Men nej det är faktiskt inte så länge sedan och jag kan sakna det så. Där la man grunden till hela sommarens läsning. Nu har alla affärer böcker och inte är det något särskilt med de böckerna heller. Ingen räkmacka, ingen pilsner, för mig har en tradition försvunnit och jag lyssnar på böcker i min ipod istället. Lite trist tycker jag.
Det finns inget godare än Mikaels hemmagjorda pizza. Denna hade oliver, rödlök, bladspenat, vitlök, mozzarella och en kant av camenberten från i fredags . Himmelskt!
Nu är ett skrivbordet färdigt som en kund special beställt. Betongskivorna blir så fina när man oljat och vaxat in dem, knappt man tror att det är betong. .JPG)
Bordet är i björk utan betongskivan med tre lådor som är dolda.
Bordet är såpat två gånger och slipat mellan. Det blev så stilrent och riktigt snyggt. Nu tycker även katten att han är snygg, han är en sån linslus.
Varför man ska göra eget potatismos
Solen är fantastisk men det är bara det att när det skiner in så ser man tydligt dammlagret som ligger överallt och att det var en stund sedan man tvättade fönsterna. Så vi har jagat dammråttor hela förmiddagen. Hönsen har varit ute och sola sig hela dagen, de tar varje tillfälle de kan för att få lite sol på sig. 
Lilla Mia har fått fotbad och sen blev hon insmord med Skillingarydssalva. En riktig dunder kur mot kalkben. Vi har verkligen fått kämpat med Mias ben för att bli av med det för det har inte riktigt viljat ge med sig. Hon tycker heller inte att det är så roligt att bli buren, men så fort hon får ner sina fötter i den varma såplösningen så är det inte så dumt hon blir helt lugn och bara njuter.
Vi har ju en del nörd intressen, så här är en bild på hur de på G.A.D fäster sina bordsskivor. Mycket intressant!!
Elever från designgymnasiet hade utställning i Designarenan hittade en häftig stol.
Besökte min kära vännina som demonstrerade i måleriet på norrgavel vi fick även se snickeriet som är underleverantör till norrgavel. Var egentligen inte öppet för visning, men vi frågade snällt.
Småland som är känt för sitt möbelrike har i helgen en "Designers Saturday" mässa. Det kan vi ju bara inte missa. Ska bli väldigt intressant och inspirerande hoppas vi får med oss några goda ideér och kanske möjlighet att prata om våra möbler med någon. Mer info om designhelgen hittar ni här http://www.mobelriket.se/
Vi har bestämt oss nu vi kommer att sluta elda 1 april. Sen kommer vi att leva på solenergi, japp så får det bli. Är så urbota trött på att elda och veden räcker nog inte heller längre än tills dess, sen är den slut. Som det ser ut kommer vi kanske frysa lite men då får vi väl flytta in till hönsen de har iallafall en värmelampa.
Den lilla växer och gror och det ska bli spännande och se vilken färg den får, men en sak är säker den är en helsilkes kyckling. Sitter nämligen inte på pinne än!
Bina har börjat vårstäda, solfångaren drar in 82 grader till tankarna. Hönsen solar sig vid vedbods dörren. Solen skiner och vi önskar er alla en härlig söndag!
Nu är det äntligen klart, veckor av arbete är nu uppe och framställt. Jag är helt slut och kommer nog att sova gott i natt.
Jag är ganska nöjd med hur montrarna blev.
Med på ett hörn är Carlskrona Byggvårdsbutik
Idag har det varit en stor dag, dels för att solen tittade fram och hönsen gav sig ut för att sola sig. Sadamm och Ulla var först ute och kvar på tröskeln står en av Maranerna på väg ut.
Ulla vår Bohusläns dals svart höna i solskenet.
Men den största händelsen var iallafall att våra nya tjejer har börjat värpa. Det två Maranerna som flyttade till oss för några veckor sedan verkar trivas hos oss och det värmer en hönsbiten. Och se vilken vacker färg de har på äggen. Nu har vi gröna, ljusbruna och mörkbruna ägg.
Har sedans i torsdags mer eller mindre bott i keramik verkstaden för att få sakerna till utställningen brända. Det är samma nervositet om sakerna ska hålla, blir glasyren utjämnad, är alla kanthaltrådar i ugnen hela. Men skröjen blev riktigt bra och allt höll.
Lördagen ängnades åt att glasera och ladda ugnen igen för en glasyrbränning. Den bränningen tog hela söndagen så de sakerna fick jag först se när jag kom hem nu ikväll, det tar en stund för ugnen att svalna. Men även den här bränningen såg riktig bra ut, alla lavafläckar hade smält ut fint. Jag kan nu pusta ut och koncentrera mig på dekalerna som nu ska tryckas på, sedan in i en sista bränning. Så nu är iallafall keramiken klar, skönt. För på fredag gäller det.
Jag blev så glad över att de två fasanherrarna hittat tillbaka till vårt fågelbord, vi har inte sett dem på hela vintern och trodde de var i någons gryta. Men så idag när jag såg ut så var de där och kalasade på frön.
Jag har nog aldrig skottat så här mycket i hela mitt liv, vilket inte är så länge i och för sig för jag är ju ganska ung än. Iallafall dessa två redskap har varit ovärderliga om man nu inte som grannen har en stor traktor att skotta gården och vägen med. Det blir så härliga vallar precis vid infarten som man måste ta tag i för att man överhuvudtaget ska kunna ta sig till civilisationen. Trött på snön jag, nääää. låt det bara vräka ner det är ju så fiiiint.
Det är ju såååå roligt att skotta så vi har börjat skotta av taket också nu när vi ändå har ångan uppe! Det hänger livsfarliga istappar kring hela huset så att gå ut har blivit en riktigt spännande upplevelse och det verkar inte lugna ner sig med snöandet utan håller i sig. Det får bli en bok och en kopp te under en filt i soffan!
Min man var på Ramstein i Malmö igår och lämnade mig ensam hemma i ett dygn, herregud mitt liv gick i spillror direkt. Min pappa fick ringa och väcka mig i morse sen drog stressen igång med att katten önskar (läs kräver) kokt fisk, hönsen en skål med sallad och överblivna makaroner, duscha, den lilla kycklingen ska ha mat och vatten , stryka, äta frukost och jag kan inte ens koka kaffe längre det smakade riktigt illa och inte hann jag läsa någon tidning. När jag väl kom till jobbet hade jag väl glömt både passerkort och mobilen. Jag är tydligen fullkomligt okapabel att sköta mig själv eller ovan låter bättre, hur kan det ha gått så långt utan att jag märkt något. Jag kan inte med ord beskriva glädjen över att Mikael kommer hem idag.
Vår lilla silkeshöna Siv, hon som har haltat så efter jakthunds attacken har gjort det omöjliga. Som de flesta vet har silkeshöns en inbyggd höjdskräck och tycker att 20 cm är en oändlig topp att nå. Alla visste detta utom vi som naivt trodde att de naturligtvis sitter på pinne om nätterna som alla höns gör, hönsproffs som vi är....Not. Iallafall igår, det är ett rackans rännande till hönshuset just nu för vi har två nya individer som ska skolas in och man blir så nervös om de har det bra, att ingen är elak, hittar de mat och vatten, sitter de på pinne och vart osv. När vi tittade in så låg Siv i ett rede hos de stora hönsen vi reagerade inte då för när vi tittade till dem igen låg hon inte kvar. Sen skulle alla nattas och en av de nya satt bredvid Bosse, wow det är stort att redan stigit i rang så. Men då såg vi att Siv låg i redet igen. Fram med tumstocken och herregud hon har ju hoppat upp 90 cm!!! Vår Siv = Patrik Sjöberg. Snart kanske får jag som jag vill, att även silkeshönsen sitter på pinne och får en egen ras, Silkespinnerasen från Långasjö. Det är nära nu!!
Enligt en av de olika sägnen var Sankt Valentin en kristen man som levde i Rom på 200-talet och fick lida martyrdöden efter att ha trotsat kejsar Claudius II förbud att viga unga par. Innan han avrättades lyckades han smuggla ut ett kort till fångvaktarens dotter som han var mycket förälskad i. Så här hemma har det gått i kärlekens tecken, imorse fick jag en berlock till mitt armband. Det var en liten höna hur söt som helst. 
Sen har naturligvis hönsen fått en Valentin måltid, bröd, spagetti, solrosfrön, sallad och ett kakhjärta. Jag blev omåttligt populär.
Nu finns det tv program, det har skrivits böcker om ämnet och var och varannan vecka kommer det larmrapporter i tidningarna och det visas i nyheterna. Det finns inga undanflykter längre vi måste få en bättre djurhållning. Det är så enkelt att se bitarna i matdisken och tillaga när man inte varit med i hela processen. Vi kan själva få reaktioner från andra när vi berättar att vi äter våra djur, vilket inte var lätt från början att slakta och sen äta. Men dessa djur har verkligen levt ett bra liv och smakar därefter. Jag är så tacksam för att vi har möjlighet att köpa ekologiskt nötkött hos bonnakött ett lokalt slakteri som levererar till affärer i Småland och Blekinge. Gå gärna in och läs om dem.
Vi har haft in Siv på återbesök för att se på hennes ben. Nu verkar det som om att vi hade tur för det ser inte ut att vara någon höftled som det var fel på. Hon går till och med nu fast lite haltande. Men hon är betydligt bättre i benet och ingen svullnad finns kvar, en pigg och allert liten höna som förmodligen kommer bli helt bra. Skönt!
För mig är bilen ett hjälpmedel att ta sig från A till B, den ska bara rulla. Man tankar och tvättar den ibland men jag lägger inte så mycket tid på bilen vill heller inte lägga så mycket pengar heller helst inga alls. Allt är så bra tills den går sönder då blir man plötsligt väldigt medveten om beroendet och kostnaden framförallt om man inte kan laga den själv. Men det finns ytterligare en aspekt som gått mig förbi och det är statusen. Du borde köpa en ny bil någon gång och inte köra runt i det där gamla skräpet (Pappa). Och man börjar själv drömma om en ny glansig sport bil, kanske en cab som man susar omkring i på skogsvägar. När man sen betalat för reperationerna och man har sin lilla bil igen går de där drömmarna snabbt över och man är ändå ganska nöjd.
Hos mig vissnar det mesta som kommer innanför dörren, jag vet inte vad det är men mina blommor hänger oftast som trasor kring krukorna. Kan bero på vatten mängden de får, jag vattnar kanske varannan vecka men då får de faktiskt en rejäl skvätt. Det finns dock en blomma som klarar det bistra klimatet här hemma och det är porslinsblomman. Detta vackra exemplaret blommar något så otrolig det finns en knopp på varje klyka. Kan vara i ren desperation, men iallafall blommar gör den, det här skottet snodde jag från svärmor på Gotland.
När jag kom hem ikväll så var nästan alla krukmakarna färdiga. Med dessa gör man planteringskrukor av tidningspapper, man tar en halvsida och viker den på mitten. Lägger den runt stommen med ett par cm överhäng. Viker in botten och trycker och vrider ihop krukan med träbottenbiten. Fyller de med jord och sätter de frön man önskar. Sen när det är dax att plantera ut dem gör man det med krukan och allt. De håller ihop jätte bra och det känns bra att kunna återvinna sina tidningar. Vi kommer ha dem på utställningen i Wachtmeister Gallerian.
