Vi har ju en del nörd intressen, så här är en bild på hur de på G.A.D fäster sina bordsskivor. Mycket intressant!!
Elever från designgymnasiet hade utställning i Designarenan hittade en häftig stol.
Besökte min kära vännina som demonstrerade i måleriet på norrgavel vi fick även se snickeriet som är underleverantör till norrgavel. Var egentligen inte öppet för visning, men vi frågade snällt.
Småland som är känt för sitt möbelrike har i helgen en "Designers Saturday" mässa. Det kan vi ju bara inte missa. Ska bli väldigt intressant och inspirerande hoppas vi får med oss några goda ideér och kanske möjlighet att prata om våra möbler med någon. Mer info om designhelgen hittar ni här http://www.mobelriket.se/
Vi har bestämt oss nu vi kommer att sluta elda 1 april. Sen kommer vi att leva på solenergi, japp så får det bli. Är så urbota trött på att elda och veden räcker nog inte heller längre än tills dess, sen är den slut. Som det ser ut kommer vi kanske frysa lite men då får vi väl flytta in till hönsen de har iallafall en värmelampa.
Den lilla växer och gror och det ska bli spännande och se vilken färg den får, men en sak är säker den är en helsilkes kyckling. Sitter nämligen inte på pinne än!
Bina har börjat vårstäda, solfångaren drar in 82 grader till tankarna. Hönsen solar sig vid vedbods dörren. Solen skiner och vi önskar er alla en härlig söndag!
Nu är det äntligen klart, veckor av arbete är nu uppe och framställt. Jag är helt slut och kommer nog att sova gott i natt.
Jag är ganska nöjd med hur montrarna blev.
Med på ett hörn är Carlskrona Byggvårdsbutik
Idag har det varit en stor dag, dels för att solen tittade fram och hönsen gav sig ut för att sola sig. Sadamm och Ulla var först ute och kvar på tröskeln står en av Maranerna på väg ut.
Ulla vår Bohusläns dals svart höna i solskenet.
Men den största händelsen var iallafall att våra nya tjejer har börjat värpa. Det två Maranerna som flyttade till oss för några veckor sedan verkar trivas hos oss och det värmer en hönsbiten. Och se vilken vacker färg de har på äggen. Nu har vi gröna, ljusbruna och mörkbruna ägg.
Har sedans i torsdags mer eller mindre bott i keramik verkstaden för att få sakerna till utställningen brända. Det är samma nervositet om sakerna ska hålla, blir glasyren utjämnad, är alla kanthaltrådar i ugnen hela. Men skröjen blev riktigt bra och allt höll.
Lördagen ängnades åt att glasera och ladda ugnen igen för en glasyrbränning. Den bränningen tog hela söndagen så de sakerna fick jag först se när jag kom hem nu ikväll, det tar en stund för ugnen att svalna. Men även den här bränningen såg riktig bra ut, alla lavafläckar hade smält ut fint. Jag kan nu pusta ut och koncentrera mig på dekalerna som nu ska tryckas på, sedan in i en sista bränning. Så nu är iallafall keramiken klar, skönt. För på fredag gäller det.
Jag blev så glad över att de två fasanherrarna hittat tillbaka till vårt fågelbord, vi har inte sett dem på hela vintern och trodde de var i någons gryta. Men så idag när jag såg ut så var de där och kalasade på frön.
Jag har nog aldrig skottat så här mycket i hela mitt liv, vilket inte är så länge i och för sig för jag är ju ganska ung än. Iallafall dessa två redskap har varit ovärderliga om man nu inte som grannen har en stor traktor att skotta gården och vägen med. Det blir så härliga vallar precis vid infarten som man måste ta tag i för att man överhuvudtaget ska kunna ta sig till civilisationen. Trött på snön jag, nääää. låt det bara vräka ner det är ju så fiiiint.
Det är ju såååå roligt att skotta så vi har börjat skotta av taket också nu när vi ändå har ångan uppe! Det hänger livsfarliga istappar kring hela huset så att gå ut har blivit en riktigt spännande upplevelse och det verkar inte lugna ner sig med snöandet utan håller i sig. Det får bli en bok och en kopp te under en filt i soffan!
Min man var på Ramstein i Malmö igår och lämnade mig ensam hemma i ett dygn, herregud mitt liv gick i spillror direkt. Min pappa fick ringa och väcka mig i morse sen drog stressen igång med att katten önskar (läs kräver) kokt fisk, hönsen en skål med sallad och överblivna makaroner, duscha, den lilla kycklingen ska ha mat och vatten , stryka, äta frukost och jag kan inte ens koka kaffe längre det smakade riktigt illa och inte hann jag läsa någon tidning. När jag väl kom till jobbet hade jag väl glömt både passerkort och mobilen. Jag är tydligen fullkomligt okapabel att sköta mig själv eller ovan låter bättre, hur kan det ha gått så långt utan att jag märkt något. Jag kan inte med ord beskriva glädjen över att Mikael kommer hem idag.
Vår lilla silkeshöna Siv, hon som har haltat så efter jakthunds attacken har gjort det omöjliga. Som de flesta vet har silkeshöns en inbyggd höjdskräck och tycker att 20 cm är en oändlig topp att nå. Alla visste detta utom vi som naivt trodde att de naturligtvis sitter på pinne om nätterna som alla höns gör, hönsproffs som vi är....Not. Iallafall igår, det är ett rackans rännande till hönshuset just nu för vi har två nya individer som ska skolas in och man blir så nervös om de har det bra, att ingen är elak, hittar de mat och vatten, sitter de på pinne och vart osv. När vi tittade in så låg Siv i ett rede hos de stora hönsen vi reagerade inte då för när vi tittade till dem igen låg hon inte kvar. Sen skulle alla nattas och en av de nya satt bredvid Bosse, wow det är stort att redan stigit i rang så. Men då såg vi att Siv låg i redet igen. Fram med tumstocken och herregud hon har ju hoppat upp 90 cm!!! Vår Siv = Patrik Sjöberg. Snart kanske får jag som jag vill, att även silkeshönsen sitter på pinne och får en egen ras, Silkespinnerasen från Långasjö. Det är nära nu!!
Enligt en av de olika sägnen var Sankt Valentin en kristen man som levde i Rom på 200-talet och fick lida martyrdöden efter att ha trotsat kejsar Claudius II förbud att viga unga par. Innan han avrättades lyckades han smuggla ut ett kort till fångvaktarens dotter som han var mycket förälskad i. Så här hemma har det gått i kärlekens tecken, imorse fick jag en berlock till mitt armband. Det var en liten höna hur söt som helst. 
Sen har naturligvis hönsen fått en Valentin måltid, bröd, spagetti, solrosfrön, sallad och ett kakhjärta. Jag blev omåttligt populär.
Nu finns det tv program, det har skrivits böcker om ämnet och var och varannan vecka kommer det larmrapporter i tidningarna och det visas i nyheterna. Det finns inga undanflykter längre vi måste få en bättre djurhållning. Det är så enkelt att se bitarna i matdisken och tillaga när man inte varit med i hela processen. Vi kan själva få reaktioner från andra när vi berättar att vi äter våra djur, vilket inte var lätt från början att slakta och sen äta. Men dessa djur har verkligen levt ett bra liv och smakar därefter. Jag är så tacksam för att vi har möjlighet att köpa ekologiskt nötkött hos bonnakött ett lokalt slakteri som levererar till affärer i Småland och Blekinge. Gå gärna in och läs om dem.
Vi har haft in Siv på återbesök för att se på hennes ben. Nu verkar det som om att vi hade tur för det ser inte ut att vara någon höftled som det var fel på. Hon går till och med nu fast lite haltande. Men hon är betydligt bättre i benet och ingen svullnad finns kvar, en pigg och allert liten höna som förmodligen kommer bli helt bra. Skönt!
För mig är bilen ett hjälpmedel att ta sig från A till B, den ska bara rulla. Man tankar och tvättar den ibland men jag lägger inte så mycket tid på bilen vill heller inte lägga så mycket pengar heller helst inga alls. Allt är så bra tills den går sönder då blir man plötsligt väldigt medveten om beroendet och kostnaden framförallt om man inte kan laga den själv. Men det finns ytterligare en aspekt som gått mig förbi och det är statusen. Du borde köpa en ny bil någon gång och inte köra runt i det där gamla skräpet (Pappa). Och man börjar själv drömma om en ny glansig sport bil, kanske en cab som man susar omkring i på skogsvägar. När man sen betalat för reperationerna och man har sin lilla bil igen går de där drömmarna snabbt över och man är ändå ganska nöjd.
Hos mig vissnar det mesta som kommer innanför dörren, jag vet inte vad det är men mina blommor hänger oftast som trasor kring krukorna. Kan bero på vatten mängden de får, jag vattnar kanske varannan vecka men då får de faktiskt en rejäl skvätt. Det finns dock en blomma som klarar det bistra klimatet här hemma och det är porslinsblomman. Detta vackra exemplaret blommar något så otrolig det finns en knopp på varje klyka. Kan vara i ren desperation, men iallafall blommar gör den, det här skottet snodde jag från svärmor på Gotland.
När jag kom hem ikväll så var nästan alla krukmakarna färdiga. Med dessa gör man planteringskrukor av tidningspapper, man tar en halvsida och viker den på mitten. Lägger den runt stommen med ett par cm överhäng. Viker in botten och trycker och vrider ihop krukan med träbottenbiten. Fyller de med jord och sätter de frön man önskar. Sen när det är dax att plantera ut dem gör man det med krukan och allt. De håller ihop jätte bra och det känns bra att kunna återvinna sina tidningar. Vi kommer ha dem på utställningen i Wachtmeister Gallerian.
Drejskivan går varm för vi har bokat in oss på utställning i Wachtmeister Galleria, där finns tre montrar som man kan boka. Det är ett ganska bra ställe att vara på för man har räknat ut att där passerar ca 100.000 besökare varje vecka. Vi har bokat vecka 9-10-11 och jag har ännu inte hunnit att bränna något än. Först skröjbränning sen glasyrbränning och så blir det nog lite dekaler och guldkant då det blir ytterligare en bränning. Stress!!!
Det blir lite höns, dessa är inte brända än men kommer att få röd kam och några prickar. 
Sen har jag arbetat vidare på mina ägg fat, denna gång med jämnt antal gropar. Fick det som påpekande förra gången att jag hade äggfat med ojämnt antal, för hur kan man ha ojämnt antal ägg halvor. ett ägg = två halvor ja ni fattar. Sen blir det lite annat smått och gott och även i trä.
Det har verkligen inte varit en lugn stund sedans vi fick hem silkeshönsen. Kulmen var väl idag när jag gick in till gänget med lite hönsgodis och jag hör det bekanta ljudet av kycklingar, kan det vara möjligt att Gunilla kläckt fram kycklingar. Hon har visseligen legat och ruvat en stund men ni vet tiden går så fort och vi har inte riktigt tagit hennes ruvning på allvar det är ju mitt i vintern. Men minsann när vi såg efter låg där väl en liten dunboll. Men ute i hönshuset kan de inte ligga det blir alldeles för kallt för en liten kyckling, så något panikaktigt har Mikael byggt en barnkammare i ett hörn inne i snickriet. Kanske kommer det fler små dunbollar fram. Galet!!!
Vi har fått 45 cm de senaste dagarna och det vräker ner fortfarande.... Nu känns det långt till våren.
Hon haltar något så förskräckligt sedans hundattacken så vi började bli oroliga att något var brutet. Så nu ikväll tog vi in henne i snickeriverkstaden för undersökning. En väldigt lugn dam som snällt stod på (undersöknings) bordet. Nu är vi ju inga veterinärer faktiskt inte i närheten av kunniga kring hönsanatomi. Men vi klämde, kollade fot knip, sträckte på benet och letade efter sår men hon gav ingen direkt smärt reaktion. Där emot undrade hon nog om vad som pågick och när sedan kameran åkte fram fick det faktiskt räcka. Då ville hon tillbaka till sitt hönshus. Men visst har hon fått en juste plym, kaxig dam detta.
När man öppnar kylskåpet ser man dessa vackra ägg som varierar i ljusbrunt och grönt. Jag har lugnat ner mig nu efter jakthunds attacken och ska kontakta jaktledaren för att få veta i förväg när jakt pågår så jag kan hålla dem inne de dagarna.
Vi har i flera år kämpat med mögeldoft i vårt hus. Vi fick beskedet från goda vänner som berättade det för oss, känslan av att vara en stinky och lukta gammal tvättstuga är inte roligt. Under denna tid har vi försökt åtgärda det vi kunna tänka oss att det kunde vara. Pappat om tak, installerat ventilation, flytta på centraldamsugaren, skura heltäckningsmattan, rivit ut badrummet och bytt de flesta vattenrören finns kanske 30 cm kvar av det gamla. Men efter att övernattande gäster berättat att vi nog inte blivit av med problemet tog vi in ett proffs. Han stack in sin näsa i varje vrå och hittade en källa där doft kommer från. Det är i källaren i två kalla rum som har tak av gammal 70-tals spånskiva. Vi hoppas innerligt att det bara är där, man får ta en källa i taget och när den är borta blir kanske någon annan tydlig, och så får man hålla på. Vi har nu installerat en fläkt som blåser ut luften och ska riva taket i helgen. Vi håller tummarna hårt och hoppas att vår stinky period snart är över.
Jag har ännu inte ätigt någon semla. Helt otroligt jag som brukar frossa i de bakverken. Nu för tiden finns ju så många olika sorter som man måste gå igenom för att se vilken sort som var godast. Så många semlor och så lite tid.
Det var längesedan jag hade något höns inlägg men jag spenderade lite tid med dem i helgen och man märker att de har riktigt tråkigt i hönshuset till den grad att man toklägger ägg, en silkes Gunilla la sig för att ruva. Ingen ordning de bara längtar ut och få sprätta efter grönt gräs. Så jag tog fram räsfan och räfsade fram lite grönt under snön. Vilket uppskattdes de gick ut för att äta gräs direkt, ja alla utom silkeshönsen förstås och Ulla som inte kan gå i snö utan hon flyger fram istället. 
För när man läser andra hönsbloggar undrar jag ibland om det är något fel på mina pullor för där ges det kål, äpplen, sallad och apelsiner!!! Men se det duger inte alls, gröt fungerar, pasta, majs och ris sen kan jag behålla resten.
Vi har installerat ett håll i er "Värmeåtervinningsaggregat" iallafall den sitter på vinden där har man isolerat med spån. Av naturliga skäl då vi har ganska gott om spån från snickeriet. Där har vi nu krypit omkring i flera dagar tills Mikael lyfte på en bräda och där låg en iskall fladdermus i dvala. Vi var tvungna att undersöka den lite. Fladdermusen var riktigt seg och rejält nedkyld och hade en riktigt långhårig päls. Vi la tillbaka fladdermusen på samma plats så den fick sova vidare tills våren kommer. Man kan börja fundera på hur många objudna gäster som finns i huset egentligen.....
Har nu börjat med något för mig helt nytt. Ska försöka mig på att göra skulpturer så jag startade med att dreja ett huvud för att senare bygga på ögon, öron och näsa. Vi får se om det blir något av detta. Men det är ganska kul och jobba med ansikts uttryck men inte helt lätt dock.
Jag önskar mig alltid saker som jag verkligen behöver, ibland är det lite konstiga saker som cementblandare och sånt så i år önskade jag mig ett oljefat. Lyckan var total när min man på julafton visar in mig i verkstaden och detta fin blåa oljefat stod där. I en artikel på http://keramik.ifokus.se/ Står det om rökbränning, det måste man ju prova men det jag saknade var ett oljefat. Det låter så spännande och man kan ju göra det samtidigt som man bränner Raku.
Varje fredag är vi ett gäng på jobbet som har fredagsbulle, det är en stor frukost med frallor och pålägg som vi turas om att bjuda på. När det börjar närma sig fredag så kollar man på listan efter vem som är på tur för att påminna den om att snart är det fredag. Det har verkligen blivit veckans höjdpunkt med fredagsbullen.
Imorse hör och häpna var det en av Hattifnattarna som gol. Det lät inte vackert men med en lång efterton Kuckelikuuuuuuuuuuuuoooooooaaa. Jag tror jag vet vem det är minsann.
Nu har vi städat ut julen, jag blir alltid lite osäker på när man ska göra det. Tidigare år har grannarnas ungar kommit och sopat ut julen. Nu har ungarna vuxit upp och håller på med att ta körkort istället. Men nu är tomtarna ner packade, granen strippad och ligger utkastad på komposten och allt som har med julen är bort plockat. Nu väntar vi bara på våren. Ser dock mörkt ut som det har snöat de senaste dagarna. Hönsen har stått i dörröppningen och längtat efter grönt gräs och feta maskar. Alla är lite uttråkade utom Hattifnattarna som sysselsatt sig med någon form av galopptävling inne i hönshuset. Kanske övar de till vårruset.
Idag var vi ute på Senoren och besökte våra vänner. Där ute bor också de tuffaste Åsbohönsen jag känner till. Här blir alla naturruvade har ingen el och går fritt ute det är nog därför de är så starka. Jag tror till och med att de är genbankade. Nästan alla våra gamla damer som vi har härstammar här ifrån. Det gör även vår tupp Bosse fast han bodde i ett annat hönshus innan han kom till oss.
Det var trevligt att besöka deras hönshus och vi tackar damerna och herrarna som ställde upp på bild.
Tänkte visa de tidningar som dimper ner i vår brevlåda med jämna mellanrum för att inhämta inspiration och ideér från.
